Dagens situation är den att flertalet av landets befolkning är
helt utan personlig beröring med de händelser som inträffade
under våra krig 1939–1945. Ännu färre är de som
personligen var med i kriget. Av denna orsak är det synnerligen
viktigt att vi i dag med våra fältpostsamlingar dokumenterar
den del av krigsförloppet som berör oss filatelister i dag
– fältposten.
Det är måhanda inte så enkelt att med några ord redogöra för ett händelseförlopp som omspinner fem år och någon månad. Innan jag går in för att redogöra för det hela, är det skäl att i all korthet gå igenom händelseförloppen.
Finland hade vid militärövningarna 1928 och 1937 skaffat sig erfarenheter om fältpost och förberett sig för användningen av fältpost i krigstid.Vid militärövningarna på Karelska näset 7.–15.8.1939 var fältposten med i bilden. Fältpostkontoren 1 (Wiborg), 3 (St. Andrée) och 4 (Kämärä) var verksamma. Fältpost från hemorten till enheterna är rätt sällsynt, medan post från enheterna till hemorten förekommer i viss omfattning. Tjänstepost och post inom övningsområdet på Karelska näset från en enhet till en annan är sällsynt. Som fältpoststämpel användes den tvåringade stämpel som förekom redan vid militärövningarna 1937.
Reservövningarna – i praktiken mobiliseringen – började den 10 oktober 1939. De första fem fältpostkontorens verksamhet vidtog den 11 oktober på eftermiddagen och under YH-tiden som perioden intill dess vinterkriget börgade 30.11 1939, kallas, var till antalet 17. Ett intressant mellanskede var de två-tre första veckorna, då många olika sätt kom till användning betr. fältposten. Post som förmedlades av de lokala postkontoren förekommer, försändelser till enheterna med noggranna postadresser, stundom över den allmänna posten – normalt frankerade m.m. Dessa objekt är intressanta och hör till en bättre fältpostsamling. Trots att fältpostkontoren var verksmma redan 11.10. är det ytterst svårt att få tag på tidiga fältpoststämplar.Redan en datering 12.10. kan vara besvärlig.
Huvudregeln var att all fältpost till och från enheterna var avgiftsfri – om det var fråga om brev och kort. Tanken var att paket skulle frambefordras endast begränsat, varför avgiftsbelagda paket infördes. Pakelkort från YE–tiden och även vinterkriget är rätt sällsynta.
Fältposten följde huvudprinciperna i 1919 års fältpostförordning och en fältpostorganisation inrättades som till sin struktur var i det mesta lika som den allmänna postens, dock med beaktande av de speciella förhållanden som militärtkänst och krigsförhållanden medförde. Det visade sig att postens egen personal med en kort skolning kunde stort sett självständigt och på eget initiativ genomföra de praktiska lösningar som verksamheten krävde.
Generalstaben utgav redan under vinterkriget ett litet häfte på finska med information om huvusprinciperna för fältposten och de praktiska lösningar man kommit till. Denna fältpostinstruktion utkom i ett flertal upplagor och distribuerades till fältpostpersonalen på fältet. Även svenskspråkig information förekom.
Vinterkrigets indelning utgick itrån att fältpostkontoren var divisionernas och de operativa enheternas fältpostkontor och att ett separat kontorsnät inrättades för de enheter som opererade från hemfronten eller annars var där verksamma. Behovet avgjorde när ett nytt fältpostkontor inrättades.
Huvudregeln var att fältpostadressen innehöll enhetens namn i klartext och att all avgående post försågs med stämpeln Kenttäpostia eller Fältpost. Det är skäl att märka att endast ca 2–3 % av de brev och kort som sparats har stämpeln Fältpost. Enheterna avstämplade breven dessutom med enhetens stämpel och en fältpoststämpel, och allt detta för hand. På ca 25–30 % av breven från YH-tiden och vinterkriget har vi en enhetsstämpel och en fältpoststämpel som stämplats för hand. Svenskspråkiga enhetsstämplar förekommer.
Besvärligt är det att få tag på all frivilligpost som förekom under vinterkriget – vi hade frivilliga från 17 länder. Svensk och dansk frivilligpost hör till de lättare.Tjänstepost som hänför sig till frivilligposten – ambulanspost m.m. hör till besvärligheterna.
Under vinterkriget och YH-tiden tillsammans hade vi 29 fältpostkontor i verksamhet och ett motsvarande antal stämplar. Införandet av enringad stor stämpel var närmast ett försök, då en större stämpel är mera synlig och som sådan mera lämplig i vissa fall. Redan kort in på 1940 hade vi maskinstämpel för avstämpling av posten. Handstämplingen var alltför arbetsdryg – och det ständigt ökande antalet brev och kort påtvingade denna lösning.
Det visade sig att postcensuren, som medelst förordningen av den 20 oktober 1939 hade kommit i gång, kunde utnyttja samma utrymmen som fältposten, och sålunda mycket snabbt genomföra granskningsarbetet.
Det var inte var klokt att använda klartext vid fältposten och efter en kort planeringstid infördes 1.3.1940 ett kodsystem för fältposten som ersatte det tidigare systemet. Fältposten dirigerades genom centralfältpostkontoren och operativa enheternas fältpostkontor kodades med en bokstav. Det fyrtaliga kodnumret hade som första nummer militära operativa enhetens igenkänningsnummer, sedan regementets eller dess motsvarighets, sedan bataljonens eller dess motsvarighets och sist kompaniets.
Sjöstridskrafterna hade sitt eget system under både YH-tiden och vinterkriget och även till en viss del även under mellankrigstiden. Vi måste som en första överblick sätta oss in i situationen. Vi hade ett omfattande sjöförsvar med anläggningar utmed kusten och ända fram till Torneå i norr och Ladoga i söder.Dessa enheter hade sina egna baser och sina egna verksamhetsområden. Detta medförde åter att en postdistribution enligt den som var rådande inom landstridskrafterna m.m. inte lämpligen kunde införas inom sjöstridskrafterna. Sjöstridskrafterna använde sig av fältpostkontoret 16 som i huvudsak var ett fältpostkontor för hemmatrupperna och för trupper som verkade på hemmafronten eller därifrån, som bl.a flygvapnet.
Under första perioden, innan fältpostkontoren kommit i gång, hade vi även här ett flertal olika lösningar som gick ut på förmedling av post genom enskilda postkontoren på orten, ett mångfald olika, m.m. med adresser i klartext o.d. Även dessa lösningar är intressanta att ha i en samling.
Största skillnaden föreligger däri att vi har en textkod i stället för enhet i klartext. 'Sjöstridskrafterna' och ett nummer, ofta jämte bokstav, angav vilken enhet det var fråga om. För att ge ett exempel: Sjöstridskrafterna 6/III–5 avsåg batteriet på Elgö. Sjöstridskrafternas adressystem var helt olikt det som stridskrafterna i övrigt använde sig av. Det lämpade sig bättre för dessa spridda små enheter, ofta med en liten enhet spridd till flere närliggande områden. Sjöstridskrafterna opererade med 21 fristående enheter eller operativa avdelningar från Petsamo i norr till Ladoga i söder.
Fältpostsystemet av den 1 mars 1940 var i användning under mellankrigstiden, medan censuren upphörde i maj 1940. Ett nytt fältpostsystem infördes 1.12.1940 för fåtalet män som ännu var i militärtjänst. Det var ju stort sett bara värnpliktiga. Fältpostnumret kvarstod som förut, medan kontorssystemet upphörde då fältposten dirigerades genom de lokala postkontoren. En andra ändring var att den anställda personalen inte mera var berättigad att använda sig av avgiftsfri fältpost, utan måste frankera kuverten. Dessa försändelser är litet krångliga att få tag på.
Fortsättningskriget, som började 26.6.1941, medförde att ett något avvikande fältpostsystem infördes. Sifferkoden bibehölls sådan den var i kodsystemet 1.3.1940, medan fältposten hade som adress endast ett fältpostnummer. Sjöstridskrafterna införlivades i detta samma fältpostsystem. Fältpostkontoren angavs i adressen. Kodsystemets införande 1.3.1940 hade redan medfört att enhetsstämplarna hade försvunnit och fältposten blivit i viss mån monoton. Fortsättningskrigets fältpost innehåller måhända mindre intressanta objekt, om man inte beaktar tjänsteposten, som under dessa långa krigsår försåg oss med ett antal intressanta lösningar. Försändelser med Sotilasasia är rätt vanliga medan tjänsteförsändelser med Militärsak är betydligt färre.
Frivilligposten under fortsättningskriget är intressant och posten mellan Finlands fältpost och den tyska fältposten bjuder på många fina objekt. Tyska enheternas post i Finland och till finska fältpostadresser är en sak för sig och nog så intressant. Fältpost till utlandet och fältpost till SS bataljonen skall man ju ha med – och mångt och mycket annat, däribland paketpost. Fältpostfrimärkena infördes 16.10.1943 och medförde att betald post var ett alternativ – om fältpostfrimärkena inte räckte till.
Nätet av fältpostkontor och handstämplarna är även de viktiga och nog så svåra samlingsobjekt. När krigshandlingarna slutade, hade vi kommit upp till stämpelnummer 40 och det är att minnas att vi dessutom hade ett antal enringade stämplar. I ett sent skede hade vi ytterligare fältpostkontoren N:o 53 och 55 vars stämplar är direkta sällsyntheter.
För att nämna även annat svåråtkomligt så är de brev som på grund av att de hade en vikt över 40 gram och måste frankeras ytterst eftersökta bland samlarna.
I sinom tid kom vapenstilleståndet och krigshändelserna i norr mot tyskarna började. Samtidigt hemförlovades huvuddelen av armen. Vapenstilleståndet var 19.9.1944, krigshändelserna vidtog snart. Man talar om Lapplandskriget ur filatelisk synpunkt fr.o.m. 4.12.1944 då postgången åter en gång ändrades. Fältpostkontoren slutade med sin verksambet och posten dirigerades över vissa postkontor och posten från hemfronten kunde frankeras med frimärken. Dylika med frimärken postade brev och kort är ytterst sällsynta, om någon råkar ha ett dylikt från Lapplandskrigets dagar. Det brev jag har är litet överfrankerat – vilket ständigt harmar mig.
Vi har en mycket gedigen litteratur att tillgå, vilket medför att envar som har intresse för fältpost, utan svårighet kan få kännedom om det mesta som angår vår fältpost 1939–1945. All litteratur finns att tillgå – i stort sett åtminstone – och nytt kommer ut hela tiden. Det är populärt att samla på fältpost och postförsändelserna har sitt värde om de hör till de mera svåra objekten.
Det är enkelt att få ihop en omfattande fältpostsamling – men svårt att komma upp till en samling man gärna ställer ut.
BILAGA (1991)
Vi uppdelar vanligen vår samling efter
vissa tidsperioder:
1. Krigsövningarna 7.8.–l5.8.1939 varvid fältpostkontoren
1, 3 och 4 var verksamma.
2. Beredakapstiden 10.10.1939–30.10.1939 varvid våra militärenheter
var mobiliserade och i beredsakapsställningar.
3. Vinterkriget 30.11.1939–13.3.1940 varvid
krigshandlingarna skedde.
4. Mellankrigstiden eller tiden mellan vinterkrigets slut och
fortsättningskrigets början , eller 13.3.1940–26.6.1941.
5. Fortsättningskriget under tiden 26.6.1941–19.9.1944.då
mellanfred slöts.
6.Krigshandlingarna mot tyskarna påbörjades kort efter 19.9.1944
och samtidigt hemförlovades huvuddelen av armén, närmast hela
reserven.
Vi kan kalla tiden 19.9.1944–4.12.1944 mellanfredstiden.
7. Lapplandskrigets tid var tiden 4.12.1944–15.4.1945, då
de egentliga krigshandlingarna avslutades.
Ovanstående uppdelningsgrund är endast en uppdelningsgrund och
vi har att beakta ytterligare ett antal andra indelningsgrunder
och synpunkter.
Vi talar om olika sätt att angiva
postadressen för militären. Utgångapunkten var fältpostförordningen
från år 1919. Vi har sålunda
1. Den militära enheten och dess ortsadress, som en stundom förekommande
adressform ännu under tidigt beredsakapsskede.
2. Enbart militärenhet som adress var en allmänt förekommande
form.
3. Från ca 1.11. 1939 förekommer militärenhet och fältpostkontor,
dock sparsamt före ca 20.11.1939.
4. Enligt direktivet av den 1.3.1940 övergick man till
postbefordran över centralpostkontor och frångick användande
av enhetsstämplar på försändelserna. Enheternas namn ersattes
med täcknummer, som var fyrsiffrigt.
Sjöstridskrafterna hade ett eget avvikande fältpostsystem.
Täcknumret angav enhetens position inom försvarsmakten så att
första numret angav grundenheten, vanligen armekåren, följande
regementet, sedan kompaniet och enheten – plutonen.
Centralfältpostkontoren var sex till antalet ooh under
vinterkriget hade vi fältpostkontoren N:o 1–29 i verksamhet.
5. Enligt adressystemet, förnyat 1.12.1940, övergick man till
att anlita postverket som förmedlare av fältpostförsändelser
och upphörde med fältposten 30.11.1940. Postkontoren som fältpostförmedlare
1.12.1940–26.6.1941.
6. Fortsättningskrigets fältpost hade eget adresssystem med täcknummer
och fältpostkontor enligt tidigare riktlinjer. Adressystemet 26.6.1941–4.12.1944,
under fortsättningskriget.
7. Lapplandskrigets adressystem liknande i allt väsentligt det
som var gällande under tiden 1.12.1940– 26.6.1941, och
dirigerades även då posten över postkontoren – i detta
fall endast de nordliga postkontoren som centrala kontor.
Fortsättningskrigets fältpostkontor var 30–40 och sedan 51, 53 och 55 – vilka alla tre ytterst sällsynta. Samtidigt var tidigare fältpostkontor med ett fåtal undantag i användning även under fortsäthningskriget – dvs. 1– 29. Fältpostkontoren hade användning handstämplar som var tvåringade elIer mera sällan enringade. Alla finnes ej enringade.
Maskinstämplar kom till användning börjande från ca 10.1.1940 med numren 1, 2, 5, 7 och 10. De flesta av dem är allmänna, ett fåtal sällsynta. Vi har sammanlagt 24 olika streck- eller textkombinationer. Att få dem alla i dag är stort sett omöjligt – så sällsynta är vissa av dem.
Adressen åtföljdes för officerare under vinterkriget av antecknad militärgrad på framsidan av kuvertet vid adressen. En liten specialitet.
När vi samlar på fältpost har vi att göra klart för oss vad som postades. En uttömmande förteckning är stort sett omöjlig att uppgöra men ett visst förtecknande kan ha sin betydelse. Vi kan tala om brevpost, postkort, trycksaker, postanvisningar, postförskott, paketkort, tjänste-, frivillig-, utlandspost, SS-post, rekommenderad post, assurerad post, censurerad popst, tysk-finsk post, finsk-tysk fältpost m.m.
En fältpostsamling är vanligen en postförsändelsesamling, då fältpostfrimärkena ooh fältpostkupongerna har en underordnad betydelse lösgjorda från sin helhet – dvs. som oanvända. Vi kan visserligen studera olika upplagor och utgåvor, färgskillnader papperskvaliteter och limfärger m.m. vid sidan om ett studium av postgångna objekt.
När vi ser på ett fältpostbrev så fäster vi främst avseende huru och när det postats, hur det frambefordrats och vilka anteckningar vi påträffar på brevet ifråga. Dessa anteckningar är individuella och kan medföra att ett till synes; helt vardagligt fältpostbrev är sällsynt.
Vi strävar till kvalitet på vära fältpostförsändelser. Allting måste vara läsligt utan att vi kan ställa krav på handstil och skönhet – det är ju fråga om post i krigstid. Stämplar har en central ställning i vinterkrigsposten och det är viktigt att dessa stämplar är läsliga och tydliga. Då vi tala om ett fältpostobjekt, har vi att göra med en helt annan sak än ett vanligt brev. Det är en kombination av detaljer som bildar helheten och vi borde kunna definiera envar av dem.
Ett fältpostsamlande kan även vara ett samlande av varianter. Redan av fältpoststämplarna känner vi i dag till mer än 200 varianter, så nog finns det små punkter och stora punkter, korta och långa streck, runda och raka treor m.m. intressant att dela på.
Fältpostkontoren hade alla sitt eget verksamhetsområde, sin egen historik med detaljer om grundande och upphörande, den division eller armekår m.m. de underlydde och med sitt distributionsnät, transportsystem m.m. Vi borde känna till huru fältpostkontoren arbetade, från fältpostbudet vid frontlinjen, fältpostombuden i bataljonen, sorteringskontoren, fältpostens transportenhet, arbetsskedena vid fältpostkontoren m.m. I olika verk ingår redogörelser över dessa arbetsskeden. På en karta kan vi rita ut postkontoren och fältpostkontoren och även se huru dessa var underordnade sina huvudenheter. Dessa militärkartor är synnerligen klara och tydliga och ger en bild av huru det hela var organiserat.
Det är på sin plats ett separat behandla vissa grupper av post i olika skeden. Frivilligpost förekommer såväl under vinterkriget,mellankrigstidens första skede som under fortsättningskriget. Svårighetsgranden varierar väsentligt. Svenska frivilligposten är vanligast, vilket är helt naturligt. Vinterkrigets frivilligpost är mycket bättre än senare post. Danskarnas frivilligpost är svårare, italienarna är de mest besvärliga att få tag på.
Vi har ju ingående och utgående post och allt detta med mycket varierande svårighetsgrad, beroende på tidpunkten och emottagare. Rekommenderad utlandspost inom frivilligposten är intressant. Vi har såväl post till privatadress som post till militäradress, ingående och utgående. Inom frivilligposten förekommer även tjänstepost som kan vara intressant.
Beakta alltid att det finnes poststämpel på kuvertet eller kortet och att försändelsen kan definieras i tid – när den postats, med andra ord. Det gäller att lära sig de olika stämplarna på dessa försändelser
Tjänstepost har det helt litet varit tal om i olika sammanhang. Begreppet är ytterst vidlyftigt och stämpeln SOTILASASIA anger att det är fråga om tjänstepost – MILITÄRSAK på svenska förekommer men är rätt sälIsynt. Tjänstepostförsändelsen har fältpostens KENTTÄPOSTIA-stämpel i en viss utsträckning – den var inte obligatorisk.
Tjänstepost enheterna emellan och ämbetsverk o.d. emellan inom militärförvaltningen är det vanligaste. Fältpost mellan fältpostkontor förekommer, likaså fältpost till statliga och kommunala inrättningar. Alla dessa anteckningssätt kan man lära sig och hålla i minnet de olika typerna stämplar de har.
Tjänsteposten är som område mycket vidlyftigt och mångsidigt och i synnerhet de penningförsändelser som inrymmes inom tjänsteposten omfattar många intressanta detaljer och sätt att anteckna och meddela. Tjänstepostens sigill och stämplar är intressanta. Tjänsteposten sammanhör ofta med skyddskårspost och lotta svärd-post.
Utredning av enhet blir mycket enkelt sedan ett verk som omfattar hela fortsättningskrigets kodade fältpostadresser utkommit. Verket är direkt enastående och så uppställt att det kan användas av envar. Vi ser hur fältposten fungerade och hur dess koder var uppbyggda och kan genast läsa ut var någon enhet hade sin stödjepunkt i olika skeden av kriget.
Censuren borde man i stora drag känna till när man samlar fältpost. Vi hade förordningen 20.10.1939 som fastställde att posten skall censureras och vidtogs censur av fältpost ca 3.11.1939. Vi hade dessa två olika lådstämplar – den ena med förordningens rubrik som text, den andra kortfattat – "granskat av krigsensuren". Följande skede var censurens maskinstämplar N:o 1, N:o 3, N:o 5 och N:o 20. Man övergick till maskinstämpling.
Censurbanderollerna var fem till antalet – först helt utan text, sedan nämnda förordningsrubrik, sedan "krigscensuren" därefter "Granskat" och i sista skedet åter utan text, eller egentligen fyra olika.
Av censurens handstämplar hade vi TARKASTETTU–GRANSKAT leijonstämplar med N:o och stämpeln TARKASTUSTOIMISTO efter krigshandlingar i huvudsak i norra Finland.
Fältpostens maskintämplar avviker från varandra klart och tydligt. Det finnes utförliga utredningar om det, vilka tider dessa olika stämplar varit i bruk. Dessa ingår i artiklar i våra filateliska tidskrifter. Allmänt sett är samtliga kpk 10 maskinstämplar sällsynta om de är läsliga – somliga mycket svåra. Kpk 7 med böljeformiga mellanlinjer är känd i endast ett fåtal exemplar. En liten separat samling av maskinstämpelpost kan vara intressant att bygga upp.
Allt har inte blivit sagt, låt oss säga att vi endast har tagit upp vissa riktlinjer. Det är viktigt att först se material och först därefter gå in för mera ingående redogörelser. finsk fältpost 1939–1945 är tillräckligt svår för att vara intressant. En vacker och prydlig samling står inom räckhåll för en intresserad samlare utan att anskaffningskostnaderna behöver vara överväldigande.
LITTERATUR
Hans G Moxter. Finnland Feldpost sid. 97–218. Omfattande redogörelse över fältpostens verksambet och inkluderar även tysk fältpost i Finland.
Kenttäpostiopas. Utkommit i flere upplagor. Detta häfte redogör för allmänna bestämmelserna för fältpostens verksambet samt om det praktiska förfarandet vid behandling av fältposten.
Teuvo Rönkkönen: Talvisodan kenttäposti ja postisensuuri. Omfattande redogörelse över fältpostkontorens verksamhet och postsencuren 1939–1940.
Teuvo Rönkkönen :Talvisodan kenttäposti–Merivoimien osoitejärjestelmä. En ingående redogörelse över fältpostens verksambet inom sjöstridskrafterna 1939–40.
Teovo Rönkkönen: Talvisodan kenttäposti–Maavoimien osoitejärjestelmä. Omfattamde redogörelse som omfattar övergången till sifferkodsystemet den 1 mars 1940.
Pentti Kopsa: Kenttäposti 1941–1945. Fortsätiningskrigets kodsystem och enheter samt en kortfattad redogörelse över fältposten 1941–1945.
Därutöver ett antal artiklar under åren i landels filateliska tidskrifter, av dem närmast Rainer Ahonius artiklar i Suomen Postimerkkilehti under efterkrigsåren.
Publicerad på HFF:s internetsida med tillstånd av Erik Johanson.