Jusektidningen nr 10-02
Individuella löner hotar rättssäkerheten
Enligt
det löneavtal som Jusek genom domstolssektionen ingick med Domstolsverket den
12 november i år skall det under avtalsperioden, med början den 1 juli nästa år,
inrättas 90 ”tjänster” i rådsklassen, vilkas innehavare skall erhålla ett
lönepåslag om 8 500 kr i månaden. Till dessa ”tjänster” skall väljas ut
särskilt skickliga ordinarie domare, som redan har anställning som råd/rådman
vid den berörda domstolen. Eftersom tjänstebegreppet inte längre existerar,
innebär systemet i praktiken att en eller flera av domstolens ordinarie domare
helt enkelt får en högre lön, baserad på att han eller hon bedöms som
skickligare än sina jämnåriga kolleger.
I själva verket innebär
nyordningen att Jusek och Domstolsverket inför en individuell,
skicklighetsbaserad lönesättning för ordinarie domare. Detta är något helt
annat än det system för ökad lönespridning bland domarna som Jusek tidigare har
förordat och som beskrivits i 1993 års domarutrednings betänkande (SOU 1994:99)
Domaren i Sverige inför framtiden. Vad som där föreslogs i samförstånd mellan Jusek,
Domstolsverket och Statens arbetsgivarverk var att det för särskilt kompetenta
domare skulle inrättas helt nya tjänster (tjänstebegreppet var då fortfarande
en realitet), avsedda att sökas i sedvanlig ordning. För att förhindra all form
av godtycke och garantera en öppenhet i förfarandet, var man bland experterna
ense om att sådana tjänster skulle tillsättas efter ansökningsförfarande med
beredning i Tjänsteförslagsnämnden och med utnämningsmakten placerad hos
regeringen.
Vad arbetsmarknadens parter nu
har enats om är i stället att domstolschefen, uppenbarligen som en del av
dennes administrativa funktioner, i ett antal domstolar enväldigt och diskretionärt
skall få dela ut lönepremier till en eller flera ordinarie domare vid
domstolen. Något ansökningsförfarande skall inte komma i fråga; enbart en
intresseanmälan skall räcka. Öppenhet i förfarandet, liksom garantier för en
objektiv, opartisk bedömning utifrån kriterierna förtjänst och skicklighet
lyser med sin frånvaro.
Redan för ett par lönerörelser
sedan förleddes Jusek av Domstolsverket att godta en individuell,
skicklighetsbaserad lönesättning av assessorerna. Genom det nya löneavtalet har
Jusek tagit steget fullt ut och i samverkan med Domstolsverket påbörjat en
likadan ordning för de ordinarie domarna.
Jusek har därmed aktivt medverkat
till en något, som innebär ett grundskott mot domarnas självständighet och oberoende.
Saken kan uttryckas klart och koncist som i det danska Domstolsudvalgets
betænkning nr 1319 från 1996: Det är klart att bestämmande av lön på grundval
av löneelement, som är baserade på en värdering av befattningshavarens
kvalifikationer och arbetsresultat, inte är förenligt med oavhängighetskravet.”
På ungefär samma sätt resonerade
1993 års domarutredning.
Att företa en skicklighetsbedömning av en individuell
domare annat än inom ramen för meritvärderingen i samband med
utnämningsförfarandet synes svårt at förena med det konstitutionella kravet på
domarnas självständiga ställning enligt regeringsformen. Det förutsätter ju att
en skicklighetsbedömning görs löpande inför löneförhandlingarna och de
individuella lönerna blir då ett styrinstrument för arbetsgivaren eller det
beslutsorgan som eljest skulle ha möjlighet att bestämma om dessa vid
förhandlingarna. En ordinarie domare bör inte bli föremål för en sådan
löpande betygssättning av förman som påverkar lönen. Om domaren för att få
högre lön skall betygsättas som skicklig kan det hända att han omedvetet rättar
sig efter vad kolleger och chefer tycker och inte sitt eget omdöme i den
dömande verksamheten. En skicklig domare som arbetar långsammare men säkrare än
andra kan komma i kläm i något slags produktivitetsresonemang.
Vi
menar att övervägande skäl talar mot en ordning med individuell lönesättning av
domare.
Också i den expertpromemoria som inom ramen för utredningen utarbetats av
representanter för Jusek, Domstolsverket och Statens arbetsgivarverk framfördes
likartade synpunkter. Experterna slog sammanfattningsvis fast: ”Med hänsyn till
domarnas konstitutionella särställning avvisas tanken på ett system med
individuell lönesättning, grundad på skicklighetsbedömning. Också andra skäl
talar mot en sådan ordning.”
En av landets främsta
grundlagsexperter, f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, har i två artiklar i
Sydsvenska Dagbladet (”Domare rätte ej in sig i ledet”, 1989, och ”Domstolarnas
oberoende hotat”, 1991) mycket vältaligt utvecklat argumenten mot en
individuell lönesättning av domare. I artiklarna varnar han för
domstolschefernas önskemål att premiera avverkningstakten framför noggrannheten
och för likriktning bland domarna, framhåller det oroväckande i att
arbetsgivarföreträdare betygsätter domarna och trycker på domstolsarbetets
konstitutionellt präglade särart med dess krav på domare som står raka i
ryggen, också inför arbetsgivare, chefer och kolleger, etc. allt i syfte att
lyfta fram behovet av oberoende och oavhängiga domare.
En fackförening som medvetet
säljer ut själva den ideologiska grund som bär upp medlemmarnas yrkesidentitet
kan jag inte vara medlem i. Jag har under många år arbetat aktivt och intensivt
i Jusek: tio år som ledamot i förbundsstyrelsen, ordförande i domstolssektionen,
ordförande i Juseks rättspolitiska råd m.m. Jusek har länge varit en betydande
del av mitt liv. Det är därför med stor bedrövelse som jag i dag har skickat in
min ansökan om utträde ur förbundet. Jag kan inte gå med högburet huvud, om jag
fortsätter att finansiera ett fackförbund, som så till den milda grad går
arbetsgivarens ärenden att man för några procents ökat löneutrymme offrar min
och andra domares självständighet.
Per Eriksson
Hovrättslagman, Hovrätten över Skåne och Blekinge
Tillbaka till hemsidan
Dessa sidor tillhandahålls av Geocities. © Per Eriksson.