Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Aktuella frågor, den 15 mars 1999
Systemet med många små tingsrätter är otidsenligt. De minsta rättsinstanserna har allvarliga brister, vilket gör att rättssystemet inte blir likvärdigt i hela landet. Därför måste regeringen övertyga riksdagen om behovet av att modernisera domstolsväsendet. Det skriver hovrättslagman Per Eriksson, ordförande i Juseks rättspolitiska råd. Dagens situation är ohållbar, anser han.
"Modernisera domstolarna"
Den domstolsorganisation vi har i dag lades i sina huvuddrag fast för mycket lång tid sedan. Den enda större reform som i modern tid ägt rum inom de allmänna domstolarna genomfördes år 1971, då häradsrätter och rådhusrätter fick den enhetliga beteckningen tingsrätter.Därför kan man med fog ställa frågan varför domstolsväsendet, som den enda grenen av den statliga verksamheten, organisatoriskt behållit sina former utan att nämnvärt ha påverkats av förändringarna i omvärlden. Vi har i stora drag kvar ett domstolsväsende, som fann sina former i en svunnen tid.
Fortfarande har vi, utanför de tre storstäderna, inte mindre än 93 tingsrätter. Många av dessa domstolar har så få domare att de inte av egen kraft kan genomföra vissa mål. Det går inte att få samma effektivitet i de minsta som i de största domstolarna; smådomstolarna är för sårbara. Inte heller har de små domstolarna samma möjligheter att erbjuda sin personal kompetensutveckling. Det finns många allvarliga brister i den nuvarande tingsrättsorganisationen.
- - -
Vi har också behållit ett system, som innebär att tingsrätternas avgöranden, med några marginella undantag, kan överklagas till hovrätterna för att där underkastas en fullständig omprövning. Detta bottnar framför allt i rättssäkerhetssynpunkter, vilka i vart fall delvis synes ha motiverats av att kvaliteten inte ligger på en tillräckligt hög nivå i samtliga 96 tingsrätter. Resultatet har blivit att hovrätterna dignar under en övermäktig arbetsbörda.
Regeringar med olika partifärg har försökt att åstadkomma en modernisering av de allmänna domstolarna. Men oavsett om man åberopat omsorgen om kvaliteten i den dömande verksamheten eller behovet av ekonomiska rationaliseringar har man stött på patrull.
Såväl förra justitieministern Gun Hellsvik som nuvarande justitieministern Laila Freivalds har utan framgång gjort åtskilliga försök att förändra organisationen. Parlamentariker från skilda partier har - uppbackade av främst lagmännen i de minsta tingsrätterna, men även av många domare i övrigt - funnit skäl att avvisa de förslag som Justitiedepartementet fört fram från tid till annan.
Försöken att reformera domstolarna ligger visserligen inte helt nere. Justitiedepartementets arbete i frågan har inte avstannat, men ambitionen tycks nu inte sträcka sig längre än till att man, med utnyttjande av regeringens instruktionsmakt, vill genomföra småskaliga försök med gemensam administration för vissa domstolar. Även Domstolsverket gör vad man kan, men verkets lagliga befogenheter att påverka domstolarnas yttre organisation är minst sagt begränsade. De reformer som kan åstadkommas inom ramen för sådant arbete kan aldrig leda till någon grundläggande förändring till det bättre.
Det är därför hög tid att frågan tas upp på den nivå där den hör hemma och att regeringen återigen försöker få våra folkvalda representanter i riksdagen att inse att något radikalt måste göras.
Det går inte att ställa ständigt högre krav på domstolarna under åberopande av att brottsligheten blir allt grövre, att internationaliseringen kräver allt högre kompetens hos domarna etc. utan att också verksamheten tillåts att anpassa sig till en förändrad omvärld. Det går inte heller längre att blunda för att den nuvarande spridningen av våra domstolar riskerar att leda till skillnader i kvalitet på det arbete som utförs i olika domstolar.
- - -
Smådomstolarna på landsbygden har inte samma attraktionskraft på duktiga domare som domstolarna i storstadsområdena eller överrätterna; i några fall har det t.o.m. varit svårt att få behöriga sökande till tjänst som lagman i enmansdomstol. Har inte landsbygds-
befolkningen rätt att även i framtiden kräva samma domstolsstandard som invånarna i Stockholm, Göteborg eller Malmö ?Antingen accepterar man att domstolarna kommer till korta med sina uppgifter eller så får man anslå avsevärt större medel till verksamheten. Den situation vi har i dag, med höga krav på effektivitet och rättssäkerhet, en otidsenlig organisation och för små anslag, är ohållbar.
Per Eriksson
15 mars 1999
Dessa sidor tillhandahålls av Geocities. © Per Eriksson