Det hela började med en skilsmässa för deltidarbetande sömmerskan & postaren Gertrud Skröfsan Svensson. Pengarna räckte inte riktigt till åt henne & barnen, så vännerna föreslog socialbidrag. Men för en som varit satunge förknippas socialbidrag med fattigvård och stoltheten tackade nej!
1977 var året & vid Malmö kanal uppfördes loppmarknader. Nåt för Sverige helt nytt i sin shanger. Gertrud Svensson var inte sen att hänga på, hon hade huset fullt av grejer. Särskilt tillstånd krävdes för att ha ett eget loppisstånd. Firmaanställning var kravet, så det bar av mot länsstyrelsen för att helt enkelt starta eget.
SKRÖFSAN
-Vad ska firman heta? frågade mannen på länsstyrelsen.
Ja, det hade Gertrud Svensson inte bestämt än.
-Vad ska ni sälja för nåt då? fortsatte tjänstemannen.
-En massa skröfs & prylar, svarade Gertrud Svensson spontant.
Skröfs & Prylar fick firman heta tills vidare. Idag 22 år, flera loppisstånd och en garagelokal senare, breder sej SKRÖFS OCH PRYLAR ut likt en oändlig skattkammare i en källarlokal på Gamla Väster i Malmö. Namnet på firman behöll hon och har faktiskt sen den dan på länsstyrelsen själv kallats för "Skröfsan".
-Skröfs är sånt som blir över och det är just det jag säljer, säger Skröfsan, & prylar som jag tycker om. vackra saker som annars skulle ha dumpats på soptippen & eldats upp.
-Egentligen skulle jag vilja behålla allt själv, ha ett museum dit folk kan komma och botanisera. Men nån måste betala hyran, fortsätter hon lite uppgivet och jag gissar att man måste va en duktig affärskvinna för att hålla en sån attraktiv affärslokal igång.