Har du också varit med om få papper på att du är ganska dum huvudet ? Det har du kanske, om du någon gång gjort högsskoleprovet eller ett intelligentest med otillfredsställande resultat.

Lugn, du är inte ointelligent! Det är bara att de flesta tester världen över är inriktade på två av typer frågor: logiska / matematiska respektive lingvistiks, dvs språkliga. Därmed bortser man helt från dina andra fem begåvningar som du också använder för att lösa livets frågor.

Howard Gardner är pyskolog och professor vid Harvarduniversitetet i USA. Han har ägnat många år åt att analyserea den mänskliga hjärnan och kommit fram till att vi alla har minst sju olika typer av intelligens, av några är mer framträdande än de övriga:

Lingvistik; förmåga att läsa, skriva och kommunicera ( författare, poeter, journalister, talare,…)

 Logisk-matematisk; förmåga att räkna, kalkylera och tänka logiskt ( forskare, matematiker, jurister, revisorer,…)

 Visuell-spatial; förmåga att uppfatta bild och rum ( arkitekter, konstnärer, piloter,..)

 Musikalisk; förmåga att sjunga och spela ( kompositörer, dirigenter,yrkesmusiker,…)

 Kroppslig-kinestetisk; förmåga till hör fysisk aktivitet ( dansare, gymnaster, elitidrottare och även kirurger,..)

 Interpersonell-social; förmåga att umgås med andra ( säljare, arbetsledare, förhandlare,..)

 Interpersonell-intuitiv; förmåga till självkännedom och insikt ( ger en del människor utmärkt intution )

Men hur lyckas man och hur får man ut det mesta av hjärnans enorma kapacitet? Hur fungerar koncentrationsförmågan, minnet, den kreativa tankeprocessen ?

Det finns 12-15 miljarder hjärnceller, och det är våra tankar som skapar kanalerna mellan cellerna. Ju mer vi använder hjärnan, ju mer vi lär och tänker, desto fler kanaler och förbindelser skapar vi och desto lättare blir det att lära ännu mer.

Din hjärna arbetar dessutom på fyra olika våglängder eller frekvenser och ställer automatiskt in sig beroende på vad du gör: Deltavågor uppstår under djup , drömlös sömn. Thetavågor är inspirationens hjärnvågor och närvarande mellan sömn och uppvaknande samt då idéer kläcks. Betavågor är aktiva, dominerande hjärnvågor, som tar över när vi är stressand. Alfavågor uppträder när vi är avspända och kan låta tankarna flyga fritt.

Genom att lära sig att slappna av och ställa in koncentrationsförmågan på rätt våglängd- alfavågorna- tar man in informationen både snabbare och effektivare. En kort koncentrationsövning inför till exempel ett viktigt sammanträde, kan försätta dig i ett avslappnat, men mottagligt tillstånd. Meditation och musik kan ha samma effekt.

Om du vill vara säker på att komma ihåg ska du lägga ut små minneskrokar för dig själv och associera till något bekant föremål eller en bild. Med associationsteknik använder du nämligen en eller flera av hjärnans förmågor. Hjärnan lagrar och sorterar allt som du lär dig i olika minnesfack. Så första steget till bättre inlärning är att börja associera!

Hjärnan är lika bra på att lagra information som den är på att hitta nya vägar att lösa problem. En fräsch ide är något så enkelt som en ny kombination av gammal information. Om du har ett olöst problem att brottas med, så är det bara att skaka loss och börja kombinera nytt med gammalt.

Problemlösningar och idekläckande kan underlättas genom att man sover på saken, men innan du somnar ska du påminna dig själv om problemet –då arbetar nämligen ditt undermedvetna. Problemlösning brukar sedan dyka upp när du minst anar det, kanske när du står i duschen. Sista steget i den kreativa tankeprocessen är att kolla om lösningen håller –en kritisk analytisk granskning av vad ditt undermedvetna har kokat ihop.

Källa:

PmT, 2/97 (papper med tryck), Pappersgruppen.