Man kan beskriva den process, med vilken vi hanterar den information vi tar emot från omgivningen, på följande sätt:

 Vi exponeras och registrerar. Varje år kommer nya, ständigt stigande siffror på hur många budskap man tar emot under en dag.

Vi sorterar och integrerar. Av all information vi tar emot blir vi bara medvetna om en bråkdel, gällande allt från ränteförändringar till hur personer i vår närhet upplever sin situation.

Vi reflekterar och omorienterar oss. Det är nu förändringen i vår totala uppfattning sker. Vi drar slutsatsen att vi bör låsa räntan på våra lån, vi inser att barnen behöver mer tid med sina föräldrar, och beslutar oss för att t.ex. börja källsortera.

Vi reagerar och agerar. Vi argumenterar emot, drar oss ur, löser problem, tar initiativ, osv.

- Så måste det nog tyvärr bli, säger Torsten Österman vid FSI, Forskningsinstitutet för samhälls- och informationsstudier. Man kan inte fördjupa sig i allt. Därför måste man välja ett antal ämnen där man fördjupar sig och nöja sig med ytlig kunskap i de flesta andra.

All information som produceras stannar inte i huvudet. Det finns uppenbarligen en sorteringsmekanism. Hjärnas sorteringsmekanism består av mycket komplexa och snabba höghastighetsmekanismer, som vi inte är medvetna om.

- Forskning kring det undermedvetna visar att hela vårt jag är en komplex maskin som vi inte har kapacitet att helt och fullt förstå, säger Torsten Österman. Att diskutera i termer av bits per sekund är mycket användbart för att få en ungefärlig förståelse av hur vi fungerar.

Och det är just vad den danske vetenskapsjournalisten Tor Nørretranders gör i sin bestseller " Märk världen" – han redovisar forskningsresultat om våras sinnens kapacitet till informationsförmedling med IT-erans terminologi. (En bit är den minsta informationsenhet som finns, 1 eller 0, antingen / eller, på / av). Ögat vidarebefordrar minst 10 miljoner bits per sekund till hjärnan, huden 1 miljon, örat och luktsinnet 100.000 var och smaksinnet 1.000 bits/s.

Sammanlagt tar vår hjärna varje sekund emot mer än 11 miljoner bits, men vi blir bara medvetna om en bråkdel av denna ström av signaler. Vårt medvetande kan nämligen enligt vissa beräkningar bara ta emot 40 bits/s, enligt andra så lite som 16 bits per sekund eller mindre.

Medvetandets kapacitet att ta emot information är alltså oerhört mycket mindre än våra sinnens förmåga att ta emot och sända vidare information. Vi blir bara medvetna om någon miljondel av den totala mängd signaler som våra sinnen fångar upp.

Många har nog erfarenheten att orden går fram bättre via radio än via TV. Undersökningar visar att tal i radio överförs med 40 bits/s, vari förutom orden ingår röstläge etc. Tyst läsning innebär överförande av 45 bits/s och högläsning 30 bits/s. Prat överför 40 bits/s. Dessa siffror ligger nära medvetandets kapacitet, 40 bits/s. ( Bäst att blunda när man lyssnar).

Dessa siffror stödjer erfarenheten av optimal uppmärksamhet vid radiolyssnande. Vi får här också en förklaring till att samtal i skymningen och i sken av stearinljus ger en speciell, lustfylld koncentration. Vi är i fas med oss själva.

Om läsning är en lagom takt för att ta in information, och om läsning innebär 40 bits/s, och om synen och hörseln registrerar över 10 miljoner bits/s, så är det lätt att inse att våra sinnen vid TV-tittande överför oerhört mycket mer information än vad vårt medvetande kan ta emot. En TV överför 4 miljoner bits/s.

Uttrycket " En bild säger mer än tusen ord" får här en ny betydelse. Om det bara gäller en enda bild, vad ska man då med information som överstiger tusen ord till ? Här behövs hjälp med gallring.

Källa:

PmT, 2/97 (papper med tryck), Pappersgruppen.